Oktoberjakten 2011, första dagen

Efter påtryckningar från Broder Sven känner jag mig manad att skriva några rader i bloggen.
På nåt konstigt sätt har man mer tid och inspiration att skriva om jakt under "icke jakttid", kanske beroende på att man då inte jagar utan då har mer tid att "fundera och fantisera". Vilket kan resultera i skönmålade beskrivningar av de små jaktupplevelser man ändå får eller haft tidigare.
Septemberjakten I västjämtland och östjämtland är förrutom utanför kretsens område även lite väl längesen för att blogga om. Oktoberjakten däremot började som bekant igår. För mitt "hemmalag" d.v.s. jaktlaget Hornet i Vivsta-Målsta-Bergom, i Tuna innebär det jaktpremiär. Av olika orsaker har vi i ganska många år valt att skippa september och bara jaga i oktober.
Första dagen träffades vi som vanlig vid vindskyddet i Horsdalen, kaffepannan stod på elden och gamla tiders jakthistorier rullades upp igen, gamla minnen blandades med nya från dem som redan hunnit jaga på andra håll. Traditionsenligt gick första stöten på Fulberget med start klockan 8. 5 över small det hos Ingvar på pass 3 vid Olles "fritidspensionat", en "stänk- älg" som gick undan efter skottet. Jag gick dit med hunden för att undersöka var den tagit vägen, när jag kom fram fann jag både Ingvar och älgen bara 15 meter in från hyggeskanten. Efter urtagning och kaffe gick jag vidare dit jag egentligen borde startat. Fick via radion information som jag tidigare missat, Hasse hade siktat ett djur vid pass 11, på "trädgårdsmästarns storhygge". Den hade tagit riktning mot gamla slyhyggena(numera gallringar) vid Långsjön. Jag gick dit och mycket riktigt kom snart ett upptag, älgen skenade genom Fulberget rakt norrut och skymtade förbi pass 66, 9 och 10 ut ur såten. Hunden släppte ganska snabbt. Kanske den i augusti skadade tassen inte skulle hålla ändå, dessutom hade hon ju inte motionerat sedan dess heller. Men som konvalecent blir det ju så, "hellre en otränad hund än en trasig" hade jag resonerat. Hunden kom tillbaka och efter en kort stund "knakade" en till älg iväg från nästan samma plats, bara 30- 40 meter från mig och enligt pejlen var hunden efter. En kort stund senare small ett skott hos Bertil på "Bo Engströms norrskifte" vid Långsjön, efter ännu ett skott raporterades att en oxe fallit. Även denna gång släppte hunden väl tidigt.
Älgarna forslades fram och lastade på bilar, hela laget träffades vid vindskyddet igen, mat grillades, värmdes och stektes över elden och skyttarna berättade om och om igen sina
historier, kanske blev de bättre och bättre...
Jag släppte ut hundarna ur bilen, jodå en kraftig hälta bekräftade att "gammtiken" var ute ur spelet för obestämt tid framåt. Veterinären i augusti sade, låt henne vila till oktoberjakten, om hon inte haltar då så provjaga, funkar det inte så kom in igen.
Då vet man vad som väntar nu då, veternärbesök med eventuell operation och konvalecens .
Nåja, man har ju en till som tur är.
Nytt släpp, Bergomsskogen, Jan- åke började vid småmyrarna, jag började vid "Bussen".
Olles söner hade haft en buss parkerad på en P- ficka ovanför byn. Den var tänkt att bli campingbuss men fick till slut åka bärgare därifrån, efter sig lämnade den ett lämpligt namn på en annars namnlös P- ficka.
Jag gick förbi Olle Perssons numera nedruttnade lada och Scoutstugan. Inget spännande alls ännu. Jag fortsatte till kullen bakom gamla NTO lokalen. Edvard siktade en "ko" vid småmyrarna med Jan- Åkes Tanja efter sig, några minuter senare small ett skott, så nära att jag trodde det var jag själv som sköt. Åke rapporterade via radion att han skjutit på nya passet nedanför hans egen stuga. En "ko" som gått undan, något senare hade Tanja kommit efter, Jan- Åke ännu lite senare. Jodå, där låg en älg, minst 200 meter från skottplatsen men knalldöd. Visserligen bara 4 taggar men ändå bland de största hornen jag nånsin sett på en "ko". Vissa uppmandes uppsöka optiker....
Gemensam flåning och avslut. En lyckad första dag.

/Stefan Mikaelsson