Det går illa

Hej,
Var ett tag sedan nu, därmed dags att rapportera lite från älgjakten. Det går illa....

Vi har djur, en hel del men de vill bara inte passera pass skyttarna, tyvärr ställer min hund älg riktigt än heller. För någon vecka sedan hade vi 7st djur inne på vår såt och efter det har vi sett en hel del andra djur, bl.a. igår då vi såg både ko med tvillingkalv samt ko med kalv. Antagligen har vi alldels för många älgar kvar mot det vi bör ha.
För 3 veckor sedan lyckades jag också med konststycket att tappa min handenhet till astron. Trist värre, har drulle, så ny gps lär det bli men fastighetskartan med alla pass, kantarellställen, brunstgropar, grävlingsgryt m.m är svår att ersätta.

Nej inte deppa, tar nya tag nästa helg!
/Sven

Varg

Nästan varje dag kikar vi jägare in på diverse jaktsidor. De senaste veckor har de inneburit en hel del läsande om hundar som blivit dödade av varg, inte roligt alls.

Vi jägare måste på ett bra sätt få veta vart vargarna befinner sig om inte vår frihet skall tas bort helt. Alltså att jaga med lös hund.

Att folk inte vill flytta till landsbygd i vargrevir är en annan nog så svår fråga att lösa och nog borde politiker och annat folk fatta att den situation vi just nu befinner oss i håller ej. Kretsar i Dalarna ställer ej upp längre, de går ej med på att söka efter trafik skadat vilt med de risker som deras hundar just nu utsätts för om de släpps lös. Vi här uppe även norr om Ljungan borde förså deras situation, men gör alla det?

Nu pratas det om utplantering av varg i trakterna av Hassela. Kul?

Men nu kanske det inte behövs, vargobservation har inrapporterats i kväll den 8 november i Sörlindsjö.

Har du sett något?
Kontakta vår rovdjurssamordnare!
Information hittar ni på vår hemsida.

Första älgen som hundförare

Grymt fin dag för jakt var det idag och inte blev den sämre med att man fick skjuta för sin hund :-)

Hade precis kommit till toppen av en ås och satt oss vid ett gamalt pass när Akilles drog iväg, ja kolla, se här och tittade på astron nu är det över 350m, borde vara älg väl? men så vid avståndet 5-600m norr om vår position så vände han. Jag tog upp telefonen och pratade med den andra hunföraren, sa att han fått upp något men verkar ha släppt det nu. Hann ej mer än att stoppa ner mobilen så hörde frugan några knäpp i skogen bakom oss, vart är Akilles frågade hon och jag pekade åt ett annat håll. Jäklar det kommer rakt på oss, jag hann kanppt få upp bössan så var de där, 15m, 30m och Pang, nej fan det blev svart i kikarsiktet, hade inte fällt upp locket. Fick nytt läge men ändå så svart i siktet men smällde av ett skott. Kändes inte helt toppen men fick ett läge till och då ramlade kalven på ca 50m avstånd. Älgarna kom i sken rakt på oss och Akilles var 100-150 efter så inga skall. Däremot kändes det väldigt nyttigt för honom att få dra och slita i älgen efter det att jag skjutet, speciellt då han varit något skotträdd tidigare.

Så satt man där, mitt uppe i såten bakom en nyröjning på ett pass som inte alls var det bästa att skjuta på men men.
Vår älgpulka passade väl till att få fram kalven även om det tog på våra ben rejält att dra fram den ca800m till väg.

I morgon får det gärna bli fler kalvar då vi nu enbart jagar det innan vi kan söka extra tilldelning.

Var dessutom min första älg som hundförare :-)

/Sven

Märklig dag i skogen

Vill rapportera om en märklig dag i skogen. Sön 15/10.
Vi skulle jaga "sörsidan", vi ha en snutt på några hundra hektar söder om Marmen. Vi körde in bakvägen på skogsbilvägen till telefonmasten. Hörde via radion att färska legor setts av passkyttarna på väg till passet. Donna hittade direkt älg i närheten av legorna, ett snabbt svep på vär mark sedan rakt ut till grannarna. På ett av våra pass i den östra kedjan sköts ko och kalv av Roger på pass tjugo, ännu ett djur sågs på grannpasset. Efter att ha väntat som jag kände allt för länge tog jag bilen för att med pejlens hjälp hitta och koppla Donna inne på grannmarken för att börja om innte på vårat. Hörde på radion att ännu en kalv skjutits på pass 7, en tjur hade sett på pass sex (farfars pass). Mycket älg igång idag.
Vid en åkerkant träffade jag på "Kjelle", en av jägarna jag känner på grannmarken, han var på promenad med sin fru och ett annat par. Vi diskuterade om var det vore lämpligt att vänta in gångståndet, precis här sa Kjelle. Jodå, vipps så kom både pinnoxe och hund över vägen och ut på lägden. Fan vad knepigt den springer sa vi i kör. Helt riktig, den rörde sig som om den vore berusad eller som "Bambi på hal is". Den raglade, vinglade och snubblade. Ska vi skjuta den frågade jag, ja helt klart sa Kjelle. Men innan jag hunnit fumla fram studsaren ur bilen och fått den till axeln hade ekipaget försvunnit bakom en hög ensilagebalar. Kanske lika bra, bäst att först kontakta jaktledarna i lagen runtomkring, för helt klart stod det inte rätt till med den älgen. Jag fick fritt fram att skjuta av berörda jaktlag. Flera gånger visade pejlen att älgen verkade svänga in i våran mark igen men kastade tillbaka ut igen. Jag gjorde mitt bästa för att komma i håll, men inte då. Efter vad som verkade en evighet tycktes oxe och hund slå av på takten och stå fast till och från vid Råberget. Riktningen var mot Tunbyn där jaktledaren givit löfte att skjuta. Jag gensköt med bilen så långt jag kunde och sprang den sista kilometern efter en gammal väg till ett älgpass som den verkar ha tagit sikte på. Flåsande trodde jag att jag skulle skrämma iväg lilloxen men snart kom den lunkade nedför ett litet hyggen med Donna skällande efter sig. Ett skott sedan stöp den fem meter från vägen. Via telefon gjordes upp att Tunbylaget skull få den, jag tog ur och återvände.
I bilen på väg tillbaka hörde jag på radion att det skjutits på ännu ett vuxet djur i vårat lag. Jag stannade på bilvägen vid ett strategiskt pass. Efter en tids väntan raporterade Jan- Åke att Tanja släppt och återvänt, jag ombads komma in med Donna. Hon släpptes vid blodspåret och stack iväg snabb som vinden, efter en kort stund hördes skall, enligt pejlen skulle hon snart korsa en väg på granmarken. Jag drog iväg med bilen för att komma i håll, vid korsningen mötte jag en jägare i grannlaget som jag språkade kort med, detta räckte för att ekipaget skulle hinna passera men också öka farten på grund av min närvaro. Efter en kvart eller så började hastigheten avta. Jag tog pass vid en vändplan och efter en kort stund kom en ko i makligt gångstång ut på vägen. Ett skott förkortade hennes lidande, Donna tittade på mig, sprang fram till älgen och började ragga och skälla omvartannat.
Räknade efter, vi hade alltså fått fem älgar denna dag, på en pytteliten mark där grannarna, också på små marker skjutit fem respektive fyra älgar. Snacka om älgtätt!.

Senare på kvällen uppsökte jag Putte vid Tunbyns slaktbod, dom hade flått den "vingliga" lilloxen och han pekade på en groteskt förvuxen muskel på ena sida ryggraden, på andra sidan var muskeln normal. På "insidan" satt två kotor bredvid varandra!!! Jag frågade en veterinär som är med i deras lag och den kunnat springa i detta skick.
"Ja uppenbarligen", svarade han.

En sån "actiondag" det blev.

Stefan Mikaelsson

Lör 15okt/Stefan M

Efter att ha fått parekera "gammtiken" Rain efter skadan på måndag tyckte jag idag att hon var fri från hälta och beslöt att låta henne prova idag igen.
Jan- Åke började i Vivsta och jag vid minkfarmen i Borgen. Ganska snart ekade Tanjas skall i Svartdalen så jag försökte snabba mig iväg för att inte störa hennes arbete. Raina stack nåt hundratal meter norrut, skällde ett par skall och sedan tvärt österut i riktning mot Tanjas upptagsplats. Hon svängde söderut i samma bergsskreva som Tanja för att till slut hamna och skälla på exakt samma plats som Tanja.
En "bortparkerad" kalv som ville tillbaka till kon eller följde hon nåt annat spår och korsade drevlöpan hon växlade in på???
Hur som helst är det jävligt imponerande att höra två hundar skälla på älg tillsammans, det har hänt oss förr och det är som värsta operan.
Per radio gjorde vi upp att Janke skulle smyga då han redan var nära och jag skulle passa. Jag satte mig på den nya husgrunden som satts upp för att ersätta det gamla huset som brann i vintras. Tamejfan. älgspår ända fram till betongplattan! Efter en bra stund hörde jag Jan- Åke säga på radion att det var som att smyga i ett knäckebrödpaket och att älgarna gått loss. Snart kom ko och kalv ut på lägden där den gamla minkfarmen stått. Stark sol i ögonen men jag såg klart när kalven vände bredsidan till, bogen i kikaren och jag tröck av i samma ögonblick som kon blev varse mig och kastade. Kalven försvann och jag hade en bestämd känsla att skottet gick precis när den vänt på sig och det andra skottet gick av bara farten. Då kommer Kjell- Ove ut ur uthuset och undrade storögt vad som stod på. "Är du träffad" undrade han, jag märkte först då att jag blödde ur ett sår på näsan som kikarsiktets plastlock orsakat. Jag fick ett plåster och rapporterade i radion att kalven troligen var träffad i "arslet" och skyndade mig längs bilvägen genom Svartdalen, för att genskjuta dem innan dom korsade och försvann norrut. Troligen hörde dom mina kängors dunkande på den frusna vägen och kastade österut, ut på hällkanten ovanför min fars hus. Där stannade kalven i ett buskage med Raina skällande på sig, Tanja fortsatte med kon. Janke ropade att han var nära och kunde komma i läge att skjuta, men hann inte fram innan kalven satte av efter kon. Fullt gångstånd mellan Torberget och Vivstaberget sedan söderut över vändplan vid Vinddalen och ner till Borgens Jarla. Över gränsen och in på Svanängs masker, en tur mot Sågberget och sedan öven skogsbilvägen mot Högeråsen, där släppte Tanja och återvände till husse. Raina fortsatte mot Gammelbodmyran och fick fast stånd på kanten till en bäckravin. Vi flyttade passkyttar längs rågången och fick tillåtelse att gå in och om den var konstaterat skadad skjuta den på grannmarken. Vid ansmygningen kom jag så pass nära att jag kunde se att de lagt sig, men inte vilken som var vilken och absolut inte huruvida någon av dem var skadad. Jag flyttade mig någon meter för att se bättre och stötte en flock småfåglar som i sin tur fick älgarna att lägga benen på ryggen. Blod i legan kunde till slut fastställa att kolven var träffad. Detta rapporterades till laget som efter flera timmars hundskall redan satt på helspänn. Älgarna gick söderut i riktning längs rån, jag följde efter ett par hundra meter innanför, för att hindra att de gick djupare i i grannmarken. Så småningom svände de västerut mot vår rågång, men på något konstigt sätt tycktes de veta var den och våra passare var och undvek skickligt att bli skjutna. Jag kunde efter ansmygning skymta dem i den tjocka granskogen men inget skottillfälle gavs. Efter lite "buktande" vid foten av Högeråsen började de gå söderut igen, jag följde för att om möljigt "trycka" dem in på vårat. Efter några försök att bryta sig igenom till grannmarken bestämde sig kon för att försöka åt andra hållet och stack västerut en sväng. Att kalven var skadad märktes på hastigheten och att rusherna var väldigt korta, inte svårt att följa dem alls.
Utplacerade passkyttar på ordinarie pass och på lägdorna vid Långbrickan undveks med spöklik precision. Inne på den täta granplanteringen på Borgens Jarla blev det återigen stopp, vilket gav mig tid att hinna ikapp längs vägen bredvid. När de svängde mot den viltövergång på vägen som jag väl kände till hade jag hunnit hämta andan och kunde lungt lägga an och pricka kalven mitt i bogen. Den föll mitt på vägen, kon försvann och Raina kastade sig över kalven och började riva ragg och knapra på tungan, något som hon till passkyttarnas stora förtret gillar starkt.
Kalvens lidande var avslutat, men tyvärr förvärrades Rainas skada och hon verkar ha jagat klart för i år. Kanske för alltid

Stefan Mikaelsson

Ståndskall

Ståndskall är trevligt att höra, det tycker både jag och övriga jaktlaget. Vi är inte bortskämda med ståndskall var och varannan dag men idag hände det. Min hund Akilles ställde älg i upptaget. Vi hade precis tagit oss uppför den värsta stigningen på berget och vi satte oss ned för att pusta ut någon minut då Akilles skällde. 140m enligt Astron, visste att det var snabba ryck som gällde nu då det ej skjutits på stånd för honom och han har visat tendenser på att lämna djuren efter en stund. Vi närmade oss rätt fort men tyvärr "blinkade" Akilles, kom till oss men han gick dock tillbaka direkt när han kikar vart vi var. Men när han blinkar så blir tiden för ansmygningen mot djuren långsammare då han ju ej står och skäller då. Vid 60m avstånd och 3e blinkning blev det tyvärr sken på älgarna. Såg direkt på pejlen att det snart borde eka i berget, dock kom det ej något skott. Djuren med Akilles bakom drog iväg norrut och ut mot en ledningsgata där passkyttar var placerade. En ko sprang över med skyttarna där kunde ej skjuta. Akilles vek av innan ledningen troligtvis med en kviga eller ko även det. Efter att ha gått paralellelt med passkyttarna en stund lämnade han djuret och tog sig tillbaka till oss som var bra långt ned i berget (ca 700m söder). Vi fortsatte norrut uppför berget och Akilles hittade kvigan igen och drev den österut tyvärr utom synhåll för passkyttarna.

Nej det blev inget skjutet, men skoj är det med ståndskall, tycker ví som ägare (jag och frugan) och även de i jaktlaget som kunde sitta och lyssna på det idag där ute i skogarna denna underbart vackra höstdag.

Nya tag imorgon
/Sven

Oktoberjakten 2011, första dagen

Efter påtryckningar från Broder Sven känner jag mig manad att skriva några rader i bloggen.
På nåt konstigt sätt har man mer tid och inspiration att skriva om jakt under "icke jakttid", kanske beroende på att man då inte jagar utan då har mer tid att "fundera och fantisera". Vilket kan resultera i skönmålade beskrivningar av de små jaktupplevelser man ändå får eller haft tidigare.
Septemberjakten I västjämtland och östjämtland är förrutom utanför kretsens område även lite väl längesen för att blogga om. Oktoberjakten däremot började som bekant igår. För mitt "hemmalag" d.v.s. jaktlaget Hornet i Vivsta-Målsta-Bergom, i Tuna innebär det jaktpremiär. Av olika orsaker har vi i ganska många år valt att skippa september och bara jaga i oktober.
Första dagen träffades vi som vanlig vid vindskyddet i Horsdalen, kaffepannan stod på elden och gamla tiders jakthistorier rullades upp igen, gamla minnen blandades med nya från dem som redan hunnit jaga på andra håll. Traditionsenligt gick första stöten på Fulberget med start klockan 8. 5 över small det hos Ingvar på pass 3 vid Olles "fritidspensionat", en "stänk- älg" som gick undan efter skottet. Jag gick dit med hunden för att undersöka var den tagit vägen, när jag kom fram fann jag både Ingvar och älgen bara 15 meter in från hyggeskanten. Efter urtagning och kaffe gick jag vidare dit jag egentligen borde startat. Fick via radion information som jag tidigare missat, Hasse hade siktat ett djur vid pass 11, på "trädgårdsmästarns storhygge". Den hade tagit riktning mot gamla slyhyggena(numera gallringar) vid Långsjön. Jag gick dit och mycket riktigt kom snart ett upptag, älgen skenade genom Fulberget rakt norrut och skymtade förbi pass 66, 9 och 10 ut ur såten. Hunden släppte ganska snabbt. Kanske den i augusti skadade tassen inte skulle hålla ändå, dessutom hade hon ju inte motionerat sedan dess heller. Men som konvalecent blir det ju så, "hellre en otränad hund än en trasig" hade jag resonerat. Hunden kom tillbaka och efter en kort stund "knakade" en till älg iväg från nästan samma plats, bara 30- 40 meter från mig och enligt pejlen var hunden efter. En kort stund senare small ett skott hos Bertil på "Bo Engströms norrskifte" vid Långsjön, efter ännu ett skott raporterades att en oxe fallit. Även denna gång släppte hunden väl tidigt.
Älgarna forslades fram och lastade på bilar, hela laget träffades vid vindskyddet igen, mat grillades, värmdes och stektes över elden och skyttarna berättade om och om igen sina
historier, kanske blev de bättre och bättre...
Jag släppte ut hundarna ur bilen, jodå en kraftig hälta bekräftade att "gammtiken" var ute ur spelet för obestämt tid framåt. Veterinären i augusti sade, låt henne vila till oktoberjakten, om hon inte haltar då så provjaga, funkar det inte så kom in igen.
Då vet man vad som väntar nu då, veternärbesök med eventuell operation och konvalecens .
Nåja, man har ju en till som tur är.
Nytt släpp, Bergomsskogen, Jan- åke började vid småmyrarna, jag började vid "Bussen".
Olles söner hade haft en buss parkerad på en P- ficka ovanför byn. Den var tänkt att bli campingbuss men fick till slut åka bärgare därifrån, efter sig lämnade den ett lämpligt namn på en annars namnlös P- ficka.
Jag gick förbi Olle Perssons numera nedruttnade lada och Scoutstugan. Inget spännande alls ännu. Jag fortsatte till kullen bakom gamla NTO lokalen. Edvard siktade en "ko" vid småmyrarna med Jan- Åkes Tanja efter sig, några minuter senare small ett skott, så nära att jag trodde det var jag själv som sköt. Åke rapporterade via radion att han skjutit på nya passet nedanför hans egen stuga. En "ko" som gått undan, något senare hade Tanja kommit efter, Jan- Åke ännu lite senare. Jodå, där låg en älg, minst 200 meter från skottplatsen men knalldöd. Visserligen bara 4 taggar men ändå bland de största hornen jag nånsin sett på en "ko". Vissa uppmandes uppsöka optiker....
Gemensam flåning och avslut. En lyckad första dag.

/Stefan Mikaelsson

Snart jakt igen

Hej där ute i skogarna

ja snart får vi ut och skjuta vår kvot älgar. För oss gick det rätt hyfsat på de 4 dagar vi jagade i september. Funderar nu på tjurförbud de första dagarna av denna jakt. Vi verkar ha mycket älg på markerna och av det jag hört har det bl.a i Västanbäck skjutits otroligt mycket.

Blir nog ut en tur med hundarna innan vi börjar vår jakt nästa lördag. Hoppas hoppas min Akilles skall ställa älg snart.

/Sven

Ny härlig jaktdag

Hej där,

Satt på mitt bästa pass imorse, men inte då..inga älgar dit även om det var nära. Passgrannen sköt en kviga och andra älgar sprang ett par hundra meter från mig.

Efter första passet kom vår styckare och alla i jaktlaget (ja nästan i alla fall) hjälpte till med att skära köttfärsköttet och lite övriga sysslor.

Vid 15 drog vi igång ett andra pass, djur sågs gå in i såten och en av våra hundar fick upp ett annat djur som tyvärr gick ur såten utan att vi fick skjuta. Men det var många djur i rörelse, jag fick in min hudförarkollegas hund på pejlen och såg att hunden var på väg mot mig, men 300m från tvärvände hunden. Bara någon minut senare small det nära mig och jag tänkte "jävla hundförare" - skjuta där mitt uppe i skogen när klockan är fem. Det visade sig dock bara vara efter vägen en bit bort och det var dessutom en premiärskytt. Grattis Emil! En liten tjur sprang ut på honom. Något annat djur vände vid mig och rörde sig mot andra sidan på såten. Jag avbröt jakten på min sida. Bara lite senare fick jag veta att älgen vänt ytterliggare en gång och tagit vägen ut ur såten via mitt pass som jag lämnat enbart 15 minuter innan.

Nej nu får det räcka för idag.
/Sven

Fortsätter att gå bra

Det fortsätter att gå bra för oss, mycket älg i skogen och igår sköts det en 11 taggare till samt en kalv. Lite sned fördelning än så länge men vi har sett kvigor och flera kor med två kalvar. Nu lite sen måndagsmorgon skall vi jaga en såt vi inte testat än så borde bli ett par djur till.

/Sven

Härlig jaktdag

Ja vilken dag trots att vår Akilles ej hittade någon älg att skälla på. Tre styckna tjurar blev det, varfav 2st skjutna på "mina" pass.

Återkommer senare i helgen med rapportering

/Sven

Äntligen!

Så är det dags!
Ja imorgon är det min jaktpremiär...ut i Västerlos skogar och hitta en del älg, verkar finns gott om dem så vi bör lyckas. Hoppas vår Laika, Akilles, jobbar bra. Ett riktigt ståndskall vore toppen.

Blir rapportering imorgon.

Ha en skit jakt!
/Sven

Hej där mitt i älgjakten!
Hur går det ? Mycket älg i västras skogar?

Själv får jag vänta en lång vecka till... älgar finns det där och björn tror vi. Vore skoj om det finns ngn björn kvar på kvoten att skjuta också även om chansen att vi får ett läge är minimalt.

Ingen som har varit med om något roligt under årets jakt? maila in till oss!
sundsvallvastra@live.se


/Sven

Älgjakten närmar sig

Ja snart så....får man höra andra skjuta älg. Ja för min del drar inte älgjakten igång förrän den 17/9 med vår "jaktvecka". Hoppas väl ändå att hinna med ett antal turer med mina hundar innan dess. Akilles tror jag kan bli duktig, han hittar älg, skäller, MEN, han lämnar och kommer gärna till mig igen efter en stund. Behöver nog hinna fram och skjuta på ett ståndskall. Troja min Karelska björnhund gör än så länge rätt dåliga sök men skall få träna lite mer under hösten nu. Älg verkar det finnas rätt mycket av på våra marker så skall bli skoj att få komma ut i skogen.

Ha en skit jakt!
(Dela gärna med er , skriv till oss och berätta om er jakt!)

/Sven

Att ta jägarexamen i ett modernt samhälle

Jag tog min lärarexamen på distans och läser, sedan en tre veckor tillbaka, även den teoretiska delen till jägarexamen på distans. Som heltidsarbetande, stressad, hundägande småbarnsmamma kan jag säga att det är fantastiskt att på kvällarna slå på datorn och logga in och läsa i sin takt.

Så hur är då E- jakt? Efter att ha uppnått 56% av kursen kan jag nu uttala mig till viss del. Sedan får vi se om jag klarar av provet och utvärdera utbildningen ytterligare en gång.

Allt material som annars finns i böckerna är samlat och uppdelat i olika kapitel. Varje kapitel har en tydlig inledning och varje stycke avslutas med en sammanfattning. Alla kapitel är indelat i underkapitel eller stycken. T.ex. handlar ett kap om viltet, det är sedan uppdelat i 9 olika stycken om olika djur. Varje del avslutas med kontrollfrågor. När jag läst alla 9 kan jag även göra ett litet större test på kapitlet "Vilt"

Den enda riktiga nackdelen som jag stör mig på är att det på många ställen står beskrivet hur ett djur låter men det går inte att lyssna på. Jag skulle önska att det gick att klicka på texten och att ett litet klipp spelades upp. Då hade man fått ytterligare en djupare kunskap om djuret i fråga. Det är väldigt svårt att föreställa sig bläsandens ljud som beskrivs "typisk är hanarnas mycket karakteristiska, mjukt melodiska, fallande vissling vioo". Det finns förvisso en flik som heter ljudbok men det är texten som läses upp. Vilket är bra för de som lär sig bättre genom att lyssna.

Jag är till 99% positivt inställd till att ta sin jägarexamen med denna kurs, däremot bör man ha tillgång till skog och mark att röra sig i och gärna som i mitt fall någon som jagar i sin närhet. Om man inte lever som man lär är det svårt lära till fullo. Man måste uppleva det man läser om för att omvandla teoretisk kunskap till praktisk kunskap och det är skillnad på att kunna och att veta. Så glöm inte att ge er ut i naturen under studietiden :)/ Izabelle

Premiär för björnjakt idag

Ja denna dag kunnde ju vara spännande, men här sitter jag hemma i vardagsrummet....
Vi i Västernorrland är dålig på det här med björnjakt och har ingen riktig tradition samtidigt är de duktiga hundarna uppbokade sen länge för mer attraktiva områden. Men snart har vi en rejäl björnstam här också.En kollega i Mittnorrlands styrelse (Peter Eriksson), har på sina jaktmarker i skyttmon Rasmus Boström på besök idag. Nyfiken på hur det går.

Själv vet jag att vi har minst en björn strax öster om Stöde men antagligen fler, ger ju lite extra spänning när hundarna, i mitt fall två rätt oerfarna ger sig ut på sök. Vad skäller de egentligen på?  Nu får jag ha med mig bössan i alla fall.

Björnjakten i landet kan Ni följa på:
Björnjakt 2011
/Sven

Ingen vargjakt!

oj oj sicken pudel regeringen gör, trodde aldrig på detta. Jag känner stor besvikelse för varglänen och dess jägare. Att dessutom ta bort taket på 210 vargar som mål och ha utredningens 450 vargar som bevarande mål är helt sjukt. Vart skall alla vargar ta vägen? Vart vill en jägare släppa sin hund? Skall vi verkligen ställa upp på eftersök i framtiden när ett rådjur eller en älg körs på ? Jag skulle då aldrig risker mina hundar i områden där det finns varg. Nu tar jägareförbundet avstånd från varginplanteringar m.m och det med rätta. Skall vi ha medlemmar kvar måste det jobbas så in i bänken på detta med vargen. Tror att det kommer jobbas en hel del i det tysta av många jägare också, dvs tjuvjakten kommer att bli stor.

Nej fy säger jag bara, tur jag är norrlänning och inga vargar har i min krets vad jag vet än i alla fall.
/Sven

Den nya älgförvaltningen

Styrelsemöte Mittnorrland i fredags och ordförandekonferens i går lördag i Hammarstrand. Ämnet till största del den nya älgförvaltningen. Mittnorrland skall såsom de andra regionerna svara på en remiss om föreskrifter, lagtext m.m. som skall vara inne imorgon redan. Vi i Mittnorrland har samarbetat med väster och norrbotten i dessa frågor för att vi skall få ett slagkraftigt svar i de punkter vi tycker är felaktiga. Ordförandekonferensen höll till väldigt stor del med de kommentarer och ändringar styrelsen gjort. Vissa diskussioner om markägaren och jakträttsinnehavarens rättigheter blev det förstås, men ändå mindre hetsiga diskussioner än vad många trott att de skulle bli.

Vi kommer att jobba för att stora älgskötselområden bildas även om det kan finnas markägare med något skifte mitt i området. Om systemet är bättre än tidigare råder det väl delade meningar om men nu är det bestämnt så bara att jobba för att det skall fungera bra.
/Sven

Lyckad första dag på Stöde marknad

Idag har vi i Sundsvall Västra tillsammans med Borgsjö kretsen jobbat på Stöde marknad för att marknadsföra Jägareförbundet och våra kretsar. Vi hade en hel del folk som kom och provsköt vår inlånade skyttesimulator (Ålsta folkhögskolas). Hoppas vi når ut till nya jägare och att de som redan är jägare hittar in till oss i kretsarna. Vi passade även  på att lämna ut information om viltvårdskampanj m.m.

/Sven

Grävlingsjakt!

Ja idag vart det ju tillåtet, kan tänka mig att det var ett par tusen ute idag och jagade...nja kanske....eller?

Vet att en av mina hundar fungerar på grävling men nog tar han älgspåren hellre om de är färska eller om det finns vittring i luften.

I övrigt håller jag på att förbereda inför Stöde marknad där vi i västra skall vara med på et hörn med skyttesimulator och innformation om jägarförbundet och vad vi i västra pysslar med.

Vi ses väl där?

/Sven

Lägre björn tilldelning i år

Länge sedan sist, semestern drar nämre och nämre och därmed också årets jakter :-)


Idag publicerades Västernorrlands beslut på tilldelning av björn.

"Beslutet innebär att 18 björnar får fällas inom hela länet under tiden 21 augusti–15 oktober. Det är en sänkning med sex björnar jämfört med fjolårets tilldelning.

Ja 

Motivet till sänkningen är bland annat att de senaste årens björnobsinventeringar visar en vikande trend samt att tidigare års tilldelade kvoter inte fyllts. De senaste fem åren, med undantag för 2007, har inte antalet tilldelade björnar fällts. En annan faktor som påverkat beslutet att sänka tilldelningen är att fyra björnar dödats i samband med tågkollisioner under året. "

Vi är tyvärr dåliga på björnjakt forfarande och fyller ej vår kvot vilket jag accepterar som själ till att sänka vår tilldelning men samtidigt kommer fler och fler observationer på björn.. Vad skall vi då göra ?
Skujta mer björn! Rättt simpelt eller hur?
Nej....  vi måste organsiera björnjakt, träna upp björnhundar eller hyra in för tyvärr kan vi inte detta med björnjakt riktigt ännu, i alla fall inte i Medelpad. Vi har att lära från jämtlänningarna.

Senast i morse fich jag ett sms om att det hade observerats en björn i västra, Österlo skogarna för att vara mer exakt, de finns och de ökar i antalet i vår trakt rätt snabbt för när skjöts någon här ?   Jag vet då inte om någon förutom den ute på Alnö. Älgjakt är ju som Ni antagligen redan vet inte en bra jaktform för att även skjuta björn.  Vi MÅSTE bli bättre på björnjakt!   Jag tror att annars är vår älgstam också hotad, björnen är en rätt bra jägare även om han föredrar blåbär...

By the way, om ni observerar björn tipsa vår rovdjursansvarige Per-Ivar Nordell
/Sven

Spillningsinventering del 2

Hej alla läsare. Som jag skrev i förra inlägget så skulle jag återkomma om spillningsinventeringen. Av de två områden som inventerats i västras krets ligger ett söder om Stöde och ett söder om Rännösjön utanför Matfors. Det nya systemet att inventera underlättade arbetet, men det är 80 st ytor att kolla efter småviltets spillning och 40 st ytor att räkna älgspillning i och "älgytorna" är dessutom 10 gånger större så efter att inventerat ett område så har man fått nog för den dagen. Vad ger då en sån här inventering? Ja för vår del, så ger resultaten oftast bara säkra resultat för att beräkna älgstammens storlek. Vad det gäller småviltets population så säkerställer man oftast bara förekomsten av de småvilt, som man hittar spillning av. När vi kommit in i arbetet med älgförvaltningsområdena så kommer spillningsinventering att vara ett verktyg av flera för att hålla koll på älgstammarna. Vad mer ger det här då? Jo, som ni ser på bilden hittar man nya hjortronmyrar att besöka framöver, men det och motionen är bara bonus i arbetet för västras krets. Hälsar Lars-Håkan S.  

Spillningsinventering

Så har vi äntligen haft utbildningen för spillningsinventerare i år. Utbildning hade vi i Stöde i fredagskväll (snacka om jägare som ställer upp) och kursen hölls av Christer Zakrisson från Umeå. Vi som deltog var från Albacken i Jämtland, Söråker och så förstås Sundsvall VÄSTRA. I år var upplägget lite annorlunda än ifjol med några färre ytor att inventera (skönt). Vi började med en teoretisk genomgång, för att sen gå igenom en massa olika lådor med spillning för att lära oss så mycket skit som möjligt (ha ha). När Christer tyckte att vi hade fattat så bjöd han på fika innan det var dags att åka till skogen. Vår guide i Stödeskogen var Göran Carlsson, som för övrigt sen påstod, att han såg en älg, något som vi andra inte såg, då vi bara tittade ner för att se så mycket skit som möjligt. Sen, så upptäckte han dessutom harskit innan vi andra hade sett nåt annat än älgskit. Men det var ju på hans hemmamarker också och kanske han hade preparerat hygget vi kollade på. När vi kom ner till Stöde efter vår skogsutflykt var klockan över 22.00 och nog kan man fundera en del under bilresan hem, över vad man håller på med. Nu återstår ju dessutom arbetet med spillningsinventeringen ute i skogen men mer om det längre fram hälsar Lars-Håkan.

Jägarförbundets Årsstämma

Ja nu skall jag snart ner till Öster Malma till stämman, vald som ombud dit. Skall bli roligt att se hur det fungerar även om jag ser framför mig att det kan bli lite segt sittande. 30 motioner att ta ställning till men förbundsstyrelsens yttrande är väldigt bra så bör kanske inte bli sådan livlig och lång diskussion kring dem. Mer diskussion kan det säkert bli om Jägarförbundets rovdjurspolicy, även den bra i skriven enligt mig med bl.a. en ny omskrivning som lyder: "Rovdjuren skall förvaltas så de inte utgör ett hot mot människors liv och hälsa".

Ha en trevlig helg!
/Sven

Björn

Idag när Böloms Jaktlags  Jaktledare Martin Martinsson var ute i skogen kom han  på färska spår efter björn och med tanke på att värmen och solen inte hade hunnit påverkat spårstämplarna, så var han nog så pass nära att han hade kunnat fått se nallen. Han såg spåren på en sträcka om ca 1 km.

Björnarna har vaknat!

Ja nu har den nog vaknat, " Lo björnen" som filmades i höstas har då varit på besök igen. Vore skoj om någon kunde se den eller dem under sommaren. Men i alla fall jag kommer att vara försiktigare när jag är ute i skogen i vår och i sommar.

Glad påsk!
/Sven

Äventyrligt rådjurseftersök

Fick i lördags ett telefonsamtal av min systerson att han kört på en råbock.

Efter diverse äventyr låg jag ett par timmar senare på Marmens strand för att försöka pricka den i sårlega mitt på isen. Efter att först ha studerat norma.cc ballistikprogram på nätet var vi överens om hur mycket jag skulle hålla upp skottet. Första skottet landade 3 meter framför, håll upp 20 till sade Kalle. I nästa skott slog den en mindre frivolt och blev sedan liggande stilla. Hur bärgar vi den då? Jo, första iden var att med skidor, flytväst och isborr (se foto) provborra sig fram på isen mot råbocken, detta avbröts när isen ansågs vara för tunn. Inte för att köttet nu längre ansågs som ätbart utan nu var det prestige i med i det hela och då skyr man inga medel att bärga trofen. Efter kaffedrickande och överläggningar togs beslut att försöka med att skjuta en kanot framför sig på isen. kanoten styrdes ut med jägare efter sig, iklädd flytväst, stövlar och isdubbar. Bara tio meter förbi platsen där förra försöket lades ner, började isen knaka under stövlarna och den förhoppningsfulla jägaren tvingades ännu en gång vända.

Under kvällen beslutades skrinlägga dagens händelse och att försöka glömma det hela i vemod.

Två dagar efter passerade jag Marmen med bil och såg i bedrövan råbocken ligga kvar på samma ställe, sjön nedströms var full av lösa isflak och iskanten var nu bara 10-20 meter från bocken. Med trofen i bakhuvudet föddes tankar, brukar inte grannen lägga ut båten tidigt för att fiska vårgädda, undrar om farsans gamla båtmotor går att få igång.....

Beväpnade med båtshake och yxa stävade vi framåt mot iskanten, väl framme börjar Kalle hugga med yxan och båtshaken. Vi kunde snabbt konstatera att detta var överflödigt för att isen nu hunnit bli så pass porös att den inte längre utgjorde något större hinder för vår 3 meters plastbåt med 4 hästare.

Efter att ha tagit om ett par gånger hade vi forcerat issörjan fram till råbocken, så fort Kalle slog båtshaken i den började den sjunka men raskt drog han upp den i båten. (se foto). En fin 6 taggare var det, och kråkorna hade i sitt kalasande redan gjort jobbet att avlägsna basthuden.

Kroppen lämnades åt naturen men trofen kommer att hänga vackert på väggen, med en aningen udda råbocks historia att berätta för nya besökare.

Stefan Mikaelsson

Carl- Magnus Olsson

Christoffer Mikaelsson

Älgförvaltning

Älgar engagerar. I torsdagskväll hade vi information om den nya älgförvaltningen i Matfors Folkets Hus. De som informerade var Karin Saltin från Länsstyrelsen och Göte Grubb från Jägareförbundet Mittnorrland. Vi var 117 st som lyssnade och lärde oss, om hur det kommer att se ut framöver i våra älgskogar. Först började Grubb med en historiebeskrivning om utredningar som varit mer eller mindre lyckade men att det nu finns riksdagbeslut på hur det skall vara. Karin Saltin fortsatte och vi fick se det virrvarr av licenstyper som finns idag och de få typer som ska vara 2012. Nu började frågorna komma men vi fick bryta för fika. Fikapausen tog längre tid än beräknat för 117 jägare tar det tid att servera. Efter fikat blev det intensivare med frågor men Karin och Göte var pålästa och svaren kom som rekylen från 9,3x62 alldeles lagom. Det var roligt att se en hel del yngre bland publiken och det sa Karin också efteråt. Tjejerna var ett tiotal, så där hade det kunnat varit fler. Som avslutning på mötet tackade jag Karin och Göte samt informerade om att vi i Sundsvall Västra Jaktvårdskrets ska jobba med det här framöver och vi börjar redan på tisdagkväll. Vi kommer att titta på kartmateriel och se hur eventuella älgskötselområden kan bildas. Vi fick också in 20 nya adresser för våra nyhetsbrev och dom är uppskattade. / Lars-Håkan Spjuth    

Kurs på Östermalma

Ja nu är jag på kurs, förtroendemanna utbildning. Vilken resa hit, åkte igår torsdag ner mot Sthlm men i utanför Uppsala  så skar antagligen motorn, köp inte Saab! Fick tag i en hyrbil i Sthlm så nu är jag ändå här på utbildning i Östermalma, Jägarförbundets residens. rätt trevligt hittills och kul att prata med förtroendevalda från alla delar av landet.. Snart middag på slottet men imorgon väntar en lång dag i skolbänken igen.
Återkommer med lite synpunkter om innehåll m.m .
Ha en trevlig helg
/Sven

Vargen!

Tänk att en varg kan skapa sådan panik,, ja pratar alltså om den i Helsingborg igår. Både polis och naturbevakare m.fl. fick där jobba hårt. Söv den, den kan inte vara här..   Vart skall den då vara? Det är ju just i Skåne som nya vargetableringar måste ske om vi skall ha fler vargar här i Sverige.
Det jag skrattar mest åt idag är ändå att man i Helsingborg gick ut med varningar till allmänheten, "vargen kunde vara farlig för människor", tänk vad det skulle kosta varje gång en varg var på besök i ett samhälle här uppe i norr eller i Dalarna, Värmland...  vargmöten sker nästan dagligen. Skall vi söva dem och föra dem längre in i skogen?

Det jag vill få fram med detta är att de som är drabbade av vargrevir måste förstås. Där kan befolkning inte göra saker som de gjort i hundratals år,  t.ex. gå ut med sin hund lös och jaga.


 Jag är för Varg men på rätt plats och i rätt antal.

/Sven

Möten!

Blir en hel del möten, jaktmöten framöver och har varit. Ikväll årsmöte hemma i Stöde, blir kanske som vanligt lite diskussion om jaktstart och våra 4 dagars jakt veckor, en i september och en i oktober. 19 april har vi styrelsemöte i kretsen, där blir det kanske lite diskussion om kommande jägarträff som vi gjort klart med, "Björnjakt", 3maj, plats Sörforsvallen. Vi kommer nog också att prata om Attmar game fair som skall bli av den 4-5 juni. Vi i västra kretsen kommer att medverka och förhoppningsvis nå nya medlemmar.Efter dessa möten blir det styrelsemöte mittnorrland i Östersund i slutet av månaden, bl.a. skall alla motioner till riksstämman gås igenom. Förövrigt mitt första möte i den styrelsen.
Mitt bland dessa möten bör man också hinna med att lyssna på den nya älgförvaltningen (14 april, Matfors folketshus) och jag skall också hinna iväg på en utbildning på Östermalma. Det är bara att åk!

/Sven

Mittnorrlands årsmöte

Ja i lördags så ägde detta möte rum. Som ombud var jag där med Sten och Lars-Håkan. En del gick fort och andra saker tog sin tid kan man säga.

Val: Larss-Håkan hade jobbat hårt och la fram valberedningens förslag. Tyvärr fanns det andra åsikter och efter lite diskussion där bl.a. jag blev lite het då det enligt en krets fanns en duktig kvinna som vore passande för styrelseuppdrag, min åsikt var att om denna kvinna nu var intresserad så borde hon tagit sig till mötet och vara inskriven som ombud av sin egen krets. Sen var det valet där jag själv skulle ersätta Stefan Eriksson (Sundsvalls kretsen), Stefan hade ställt sin plats till förfogande och jag hade blivit tillfrågad att ta denna plats, vid beslut ville någon från Sundsvall att det ändå borde vara Stefan som skulle väljas då han var rutinerad och kompetent. Ja okej eftersom jag inte suttit i Mittnorrlandstyrelse så är jag nog inte så erfaren...Stefan har jobbat på bra med simulatorerna,,,,men men nu vart det sluten omröstning och jag fick en plats i styrelsen!  Skall bli skoj att ta del av vad som händer och försöka utveckla vissa bitar. Detta med information till våra medlemmar och användning av hemsida har jag tänkt jobba extra hårt på.

Motioner: Vissa motioner beslöts det snabbt om men ibland måste ju några "gubbar" ställa till det och diskutera saker som knappt finns även om styrelsen och alla ombud var på motionärens sida så måste hela historiens gång berättas m.m. Charmigt? Nje tycker då inte jag.


Avslutar med avslutning på mötet: Daniel Ligné berättade om älgförvalning, rovdjursförvaltning m.m. vilken klippa och så bra på att få fram vårt budskap. Läs gärna hans blogg framöver!

Daniels blogg

/Sven

Föreläsning om våra jakthundar

"Injagning av jakthund" förelästes det ikväll om av Mattias Westerlund. I två timmar fick vi åhörare många tips och råd kring injagning av våra olika typer av jakthundar, grundläggande dressyr och lite uppdatering i det, många av oss vet, att hunden inte faktiskt förstår våra ord utan mestadels våra tonlägen.

Mycket var som sagt sådant de flesta av oss hundägare, jakthund eller ej, redan vet och tillämpar men mycket var nytt, lärorikt och informativt.

Mattias var en engagerad, livlig och kunnig föreläsare. Just när publiken började segna till och gäspa smällde ett skott till i högtalarna och han sprang runt på scenen och uppförde sig som en livlig hund, vi var åter med och nu vakna och mottagliga.

Denna kväll har lärt mig, som blivande jägare och redan hundägare, hur jag bäst skottränar mina hundar, hur jag kan få dem att endast jaga vissa djur och hur jag får en hund att komma som ett skott på inkallning. Mattias poängterade ett flertal gånger hur viktigt det är med eftersök och bra hundar då vi måste ta ansvar som jägare och alltid söka upp skadeskjutna djur. Något som vi alla vet men som det tyvärr finns en del som väljer att ignorera. Kika in på deras hemsida om ni vill veta mer.

Izabelle :)

http://www.hundskolanvision.se/

Inventering

Skrev igår ett utkast till blogginlägg och döm av min förving då jag läser följande idag

"SLU ska ta fram ny metod för älginventering"

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska ta fram en ny och förbättrad metod för att inventera älg. Uppdraget har SLU fått av Landsbygdsdepartementet, detta som en följd av de nya älgförvaltningsområdena som tas i bruk nästa år.

Nedan mitt inlägg som jag skrev redan igår..

Sitter och blir uppretad igen, tänk att skriva två blgginlägg med samma innehåll....men men läste igenom nummret av Svensk jakt där det står en hel del om spillningsinventering och flyginventering, fördelar och nackdelar. Själv anser jag att flyginventering är någon som enbart skogsbolagen har råd att utföra. Spillingsinventering har jag inte gjort själv men fått berättat för mig vilket skitgöra det är. Tänk att länstyrelsen skickar ut oss jägare för att räkna skit. Nej varför tas inte nya metoder fram? Med en åtelkamera utplacerad på några lämpliga ställen skulle ett jaktlag eller älgförvaltningsområde få en god översyn av sin "egen" älgstam. Med dagens teknik kan skillnader på djuren ses och slutsatser om vilka djur som finns på området göras på ett bra sätt. Om du är ute efter att studera andra viltarter fungerar även detta med en åtelkamera. Varför är den då olaglig???

- Antagligen för att det är en föråldrad kameralag som är avsedd för övervakning av butiker m.m. inne i städer inte övervakning av t.ex. en saltsten mitt i skogen. Ett antal friande i tingsrätter har nu gjorts och åklagare har ej bemödat sig att överklaga så tyvärr har ingen dom kommit ifrån hovrätten vilket hade blivit prejuicerande. Nu får vi hoppas att fler än jag jobbar och verkar för att användning av åtelkamera skall bli lagligt och att den utan avgifter skall kunna användas i skogen.

/Sven

Årsmöte

Var ett tag sedan..vad har hänt?

Ja bland annat har vi ju haft vårt årsmöte!  Drygt 30 personer på plats i Rännögården den 15 februari. Vår krets ökade under 2010 i medlemsantal, om jag nu kommer ihåg rätt från 550 till 570 dvs ca 3,5%. Helt okej men vi i styrelsen kommer att jobba hårt även 2011 för att få fler jägare att ansluta sig till oss i kretsen. Personligen tycker jag att jägarträffar, ungdomskytte m.m som vi arrangerat under året fungerat bra om än att vi vill att fler skall delta i de evenemang vi jobbar en hel del med för att få till. Tillbaka till årsmötet, de sedvanliga dagordningsfrågorna med val m.m  gjordes förstås. Lars-Håkan valdes om till ordförande. Lars-Håkan gick också lätt igenom den nya älgförvaltningen. Många frågor och diskussion om den blev det och något som vi bör ta med oss är att verka för en kortare tillåten jakttid på älg. 15 december var antagligen mötets synpunkt. Kanske rätt rimligt men går det att få detta krav längre upp?

Till slut vill jag bara påminna om vår egna viltvårskampanj! se hemsidan, var med och ha chansen till att vinna fina priser!

/Sven

Varför?

Ja varför är min fråga...

Har precis läst senaste Svensk jakttidning, en hel del läsvärt denna gång men när det gäller inventering av älg saknas det en del. Flyginventering och spillningsinventering....usch och fy säger jag. Flyg kostar hur mycket som helst, spillingsinventering=massor av timmar obetalt i skogen, har en hel del annat att göra där i stället....... nej just det, varför? Varför får man ej använda åtelkamera och på det sättet lära känna sin egen älgstam, korten blir ju så pass bra att man kan känna igen olika individer. Med ett antal åtelkameror på ett jaktlags marker från låt oss säga juni och framåt och även under jakten på väl utvalda ställen skulle man få en bra bild över antalet älgar på markerna!

/Sven

Årets önskelista

Nytt år nya saker jag vill ha... här kommer en liten lista :-)

10 i  topp just nu
1:

Gärna USA modellen









2:

Åtelkamera med mms funktion!











3:

  HD "Helemt cam"








4:

  "Lätt" jaktsko/känga








5:

 "Springer" - Anordning för att kunna cykla lättare med sina hundar






6:

Pulsklocka: Förklaring kommer någon gång senare

 7:

      Ytterliggare en kamera....







8:

GPS mini tracker som komplement till astron










9:

kameror av alla dess slag är roliga. kan det bli en jaktfilm tro?






10:

     Ett litet kikarsikte: BUSHNELL 651832M 1.25-8x32






Ha en trevlig helg!

/Sven

Älg i industriområdet

Denna älgkalv rännde runt på Timrå industriområde onsdag den 23 januari.

Stefan Mikaelsson på Staffare AB fångade den på bild hos grannfirman.  Hoppas den hittar tillbaka till kon, för motorvägen ligger bara på andra sidan staketet.

/Stefan M

Toppjakt

Anlände vid 10.00 till vägkorset i Avasjö, snabbt på med snödräkter, bössor, ryggsäckar och skidor sedan iväg. Vi kunde snabbt konstatera att ingen av oss kunde påminna sig ett mer tungåkt skidföre. 60-70 cm rent puder, skidorna gick i botten på marken stordelen av tiden, vi fick turas om att spåra 50-75 meter var åt gången för att över huvud taget orka. Detta medförde att den ursprungliga planen att åka varsina spår för att på så sätt jaga av mer terräng inte gick att följa, utan det blev ett "lämmeltåg". Märkte också skillnad på att ha "riktiga" typ Tegsnässkidor eller farfars gamla ärvda träskidor, de sistnämda gick igenom betydligt oftare. Efter 2 km skogsbilväg passerade vi rågången och således kunde jakten börja. Vi svängde snabbt ut på ett vidsträckt myrsystem som gick längs vägens riktning, redan vid bilen hade vi -22 och vid myren signalerade kinderna att temperaturen sjunkit ytterligare.

Efter ca. 1 km siktade jag en tjäder i en topp, vår jaktvärd, Kurtan steg åt sidan och vinkade fram mig. Fågeln satt på "baksidan" den skogholme vi just befann oss vid, detta gjorde att avståndet var långt och för att hitta ett gläpp när jag kommit närmare så nödgades jag att röra mig sidledes. Detta tålde inte tjädern utan lyfte och försvann. Några kilometer till på myrarna sedan svängde vi upp på vägen igen, vid nästa vägkors tog vi höger uppför en backe. Åsen vid backens topp var beklädd med ståtliga frötallar med en täcke ungskog på 2-2,5 meter inunder. Halvvägs upp i backen tog vi vänster ut i ungskogen, Längst bort i änden på åsen, där ungskogen övergick i färskt hygge väntar stugan. Anfådda, frusna och sugna på fika noterade vi knappt att en orrflock lättade runtomkring oss. De träade i tallarna runt oss och en landade bara 75 meter från Janne. Kurtan signalerade åt honom att skjuta. Snabbt lade han an på en ungtall och skottet gick, orren flög fridfullt iväg, en trasig björkruska förklarade varför. Samma orre träade igen efter ett par hundra meter, nu var det min tur. Jag skidade närmare i våra bakspår och på ca 200m avstånd svängde jag av och fortsatte vinkelrätt mot orren. När jag befann mig på vad jag bedömde till 150m så började jag söka nåt skjutstöd, inga stenar, stubbar eller gropar att lägga ryggsäcken på för att kunna ligga ner. Alltför öppen terräng ned mot orren gjorde att jag valde att inte avancera ytterligare, utan lösningen blev att ta stöd på en ungtall. Dagens andra bomskott ekade över dalgången. Tur i oturen att det inte var långt kvar till stugan, efter att snabbt ha fått fyr i vedkaminen så kunde dagens första wisky dämpa jaktkamreternas gliringar och allt gick att skratta åt. Dagens hårda skidåkning och kalla väder gjorde att ingen ens var sugen på en eftermiddagssväng utan det blev till att elda, vila och tillreda middag.

Efter en god tjälköl, potatisgratäng och gott vin somnade vi alla tidigt.

Dagen efter vaknade vi före dagsljuset, vilket innebar en tidig start på jakten. 

Bara ett par hundra meter bakom stugan satt dagens första orre på ett hygge och väntade på oss. Förutsättningarna var i det närmaste ultimata, där var kuperat med dungar och klippblock att smyga bakom. De sista 50 metrarna fram till klippblocket som ustetts till skjutstöd vadade Janne i midjedjup snö. Väl framme valde han att pusta en stund för att inte upprepa gårdagens bomskott, när han nästa gång stack upp huvudet för att lägga an var orren redan borta...

Denna händelse gav oss dock goda förhoppningar om jaktlycka under dagen.

På andra sidan hygget fanns en väg, Janne fortsatte längs den uppför mot åsens topp medan Kurtan och jag svängde ut på en myr. I ändan på myren tog vi en väg, sedan ut på nästa myr. Myrarna var beklädda glest med stora tillplattade tallar, i sluttningarna runt myrarna stod yviga björkar, som gjort för att marken skulle drälla av de tjäder och orrflockar som trakten är känd för. Men ingen fågel fanns att skåda, vi återvände till stugan för att dela på en burk gulashsoppa. Vi städade ur stugan och påbörjade återtåget till bilen. Kurtan och Janne åkte en annan väg medan jag tog gårdagens spår mot den stora myr vi korsat dagen innan där vi stämt träff senare idag.

På nästan exakt samma ställe som igår lättade samma orrflock igen, nöjt noterade jag att en av orrarna slog fast i exakt samma tall där jag bommat igår. Revanshsugen skidade jag sakta mot gårdagens skottplats. Vips så lättade ett par orrar till, dessa träade till min lättnad bara halvvägs till den första orren, på ca 75 m håll, så jag hade bara att avancera 5-10m till närmsta ungtall för att lägga an. 6,5:an knallade till och tuppen dök i snön. Resten av flocken lyfte och seglade ner mot skogen vid åsens fot, dimman i dalgången gjorde att jag inte kunde se om dom träade. Jag startade GPS:en och noterade att där skulle finnas ett system mindre myrar i tjockskogen därnere. 

Jag gled nedför sluttningen mot myrarna, väl nere och utan hjälp av medlut så påmindes jag om gårdagens skidföre. Efter att ha korsat några av småmyrarna konstaterade jag att detta skulle bli som att söka en nål i en hörstack, jag visste ju inte om flocken överhuvudtaget landat eller än mindre på vilken av myrarna.

Efter många svettdroppar och en dryg timmes sökande i knädjup snö gav jag upp och sökte mig snabbaste vägen tillbaka till gårdagens skidlöpa. Nere på det stora myrsystemet kom vi alla nästan exakt samtidigt fram till mötesplatsen. De andra hade inte sett en enda fjäder på sitt håll. Turen tillbaka till bilen gick skidåkningen lätt i de frusna spåren, ingen fågel visade sig på hemvägen heller.

Kan kylan ha gjort att dessa i vanliga fall "fågelstinna" marker inte gav utdelning?

Tacksam för tips.

/Stefan M